Malmöfestivalen 2007

Malmöfestivalen började igår och lika pliktskyldigt som vanligt ställde man upp sig jämte de andra fåren och föga överraskande var eventet lika upphetsande som man minns från förra året. Och förra året igen. Och året innan det. Och åren dessförinnan. Undrar om man ens orkade med festivalen som liten knatte eller om man bara har hunnit förtränga allt dåligt sedan dess.
Någon sysslolös psykiatriker kunde kanske ta sig en funderare där. I’ll be waiting for the call.

Kom under kvällens gång fram till att Malmöfestivalen egentligen bara är bra av två anledningar. Dels för att det finns en del band man får chansen att se, gratis, och så finns det grymt käk, billigt.
Men trots allt billigt och gott käk man inbillar sig att man vill äta hamnar man ändå på de gamla vanliga ställena. Gårdagens strapatser ledde oss till den inte helt okända Superfalafel vid Borgar och Petri. Där har man käkat förr. Och bandet vi ville se, Kultiration, var okej. Men absolut inte mer. Det var ingen smygpinne över det hela direkt.
Det mest upphetsande kring spelningen var en snubbe som var betydligt fullare än rekommenderat och skrek ”En timme kvar att leva” under hela spelningen. Det var inte förrän ”extranumret” dunkade igång och vi fattade att det var en låttitel och inte någon undergångsprofetia som man kunde andas ut igen. Han var annars trovärdig som profet med piercingar i ansiktet och rakad skalle.

Det finns dock två höjdpunkter under Malmöfestivalen 2007.
Dels avslutningsdagen då Skåne Reggae Förening bjuder upp till helkväll på Arenan. Flera grymma band och soundsystem har utlovats. Bland annat nordvästra Skånes motsvarighet till USCB allstars, Driz and The Alarms med grym roots.
Och på torsdag är det för Zoro & The Liberation band. Klockan 22:10, också det på Arenan.